Visionbloggen

Mobbningsutredning – inget fritt valt arbete!

I ett schyst arbetsliv ska alla kunna gå till jobbet och må bra och veta att ens kompetens och synpunkter tas emot på ett sätt som uppmuntrar till kreativitet och utveckling.
Många arbetsgivare jobbar föredömligt med arbetsmiljöer som präglas av arbetsglädje och kreativitet som bär verksamheten framåt. Dom syns inte lika ofta i media som de arbetsgivare som inte jobbar lika bra med förebyggande personalvård och kreativit arbetsklimat. Hälsan tiger still.

I Krokoms kommun tog för drygt fyra år sedan socialsekreteraren Lars Perssons arbetsliv en förskräcklig vändning. Han tog sitt liv på grund av att han upplevde oerhörd vanmakt som följd av mobbning och att inget gjordes åt det. Tvärt om blev han istället varslad av ett avsked på svaga indicier. En oerhört tragiskt historia om vanmakt och utsatthet, men också om organisatoriska brister och dess effekter. I tingsrätten fälldes två av hans överordnade chefer till vållande av annans död, medan hovrätten idag tvärt om friade cheferna. Mer om hovrättsdomen kan du läsa i min kollega Åsa Tillbergs blogg här på Visionsbloggen.

Vad jag vill belysa är oavsett domstolarnas olika utfall, så konstateras det i båda domarna att bristerna i arbetsgivarens utredningen om mobbning var omfattande. Utredningen gjordes av en av cheferna som Lars upplevde stödde den chef som han mobbades av. Kollegorna som skrivit brev till närmaste chefens chefer om hur illa Lars for i relationen till chefen, intervjuades inte, endast Lars och hans chef som utredaren hade ett uttalat förtroende för. Föga överraskande landar utredningen i att det inte förekommer mobbning utan endast samarbetsproblem. Att man valde att göra utredningen i linjen gjordes efter det att den upphandlade företagshälsovården inte tagit på sig uppdraget på grund av att de ansåg sig sakna kompetensen att genomföra den. Personligen tycker jag att det hade varit logiskt att i det läget vända sig till någon annan extern expertfunktion eftersom det är vad Arbetsmiljöverket rekommenderar.
I hovrättsdomen drar man slutsatsen att eftersom det i dagens arbetsmiljölagstiftning och föreskrift om kränkande särbehandling saknas tydliga regler för hur en mobbningsutredning ska genomföras, så kan man inte heller belasta cheferna för bristerna i mobbningsutredningens kvalitet eller genomförande. Det var alltså ur rättslig mening inte straffbart oaktsamt att genomföra utredningen på det sättet.

Det här problematiskt. För det ligger trots allt någonting i hovrättens bedömning. I dagens föreskrift om kränkande särbehandling finns det en rad som säger att mobbningsutredningen ska genomföras när någon påkallar det. I Arbetsmiljöverkets råd till föreskriften rekommenderas det att den ska göras av en oberoende part. Några kvalitetskrav i övrigt på utredningen finns inte. Samma krav på utredning återfinns i Diskrimineringslagen kopplat till trakasserier. I Diskrimmineringslagens råd hänvisas det till Arbetsmiljöverkets föreskrift om kränkande särbehandling och mobbningsutredningen. I jakten på stöd för hur utredningen för mobbning och trakasserier ska göras jagar man till sist sin egen svans. I Arbetsmiljöverkets förslag på en ny föreskrift om organisatoriska och sociala förhållanden kommer nya regler om kränkande behandling. Förslaget har just varit ute på remiss och Vision tillsammans med övriga TCO förbund vänder oss mot att den föreslagna föreskriftstexten inte ens ställer krav på skriftlig utredning, när vi istället tvärtom anser att utredningskravet måste förtydligas och tydliga kvalitetskrav på mobbningsutredningen behöver finnas i anslutning till reglerna för att utgöra ett bra stöd till cheferna så det är lätt att göra rätt.
Hovrättsdomens bedömning av de nuvarande regelverket är att det är så otydligt och allmänt hållet att det lämnar ett stort utrymme för skiftande tolkning. En slutsats kan bli att en mobbningsutredning kan det tas lätt på och det behöver inte läggas möda på en kvalitetsmässig god utredning. Det här ser vi i Vision redan idag hos enstaka arbetsgivare som inte ens tycker att dom behöver göra en skriftlig utredning som den som upplever sig mobbad kan få ta del av.

Mobbningsutredning som har betydelse inte bara för arbetsgivarens bedömning om åtgärder på arbetsplatsen, den har även betydelse för den enskilde som underlag vid en senare bedömning av en arbetsskada. Med hovrättens slutsats och Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskriftsregler kan en mindre nogräknad arbetsgivare dra slutsatsen att utredningen är fritt valt arbete. Då undermineras möjligheten för den enskilde arbetstagaren att få sin arbetsskada prövad på ett bra sätt. Rättssäkerheten påverkas.

Brister i den psykosociala arbetsmiljön är idag det största problemet till ökningen av psykisk ohälsa och stressrelaterade psykiska sjukdomar. Sjuktalen är idag högre än på många år. Sjukskrivningar med psykiska orsaker leder till längre sjukskrivningar än i någon annan diagnosgrupp, inklusive cancer. Enligt Försäkringskassan är medianlängden för en sjukskrivning 75 dagar, mot 43 för samtliga sjukdomar. Det kostar den enskilde, arbetsgivaren och staten enorma summor.

Det är i sådana här lägen när regelbrister och dess konsekvenser står i blixtbelysning som Vision sätter hoppet till att Arbetsmiljöverket sätter ner foten och bli tydlig i vad som krävs av arbetsgivare. Det är trots allt idag inte ett fritt valt arbete att jobba förebyggande och genomföra riskbedömningar och mobbningsutredningar. Men med regler behöver även verktyg följa, som gör det lätt att göra rätt.

Kategori:

Rekommendera artikeln till en vän: