Visionbloggen

Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö – ett efterlängtat stöd för bättre hälsa.

Arbetsmiljöverket har idag tagit ett glädjande beslut om att ge ut en ny föreskrift som handlar om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det handlar om det vi nog alla vet påverkar vår hälsa, dvs stress, konflikter, mobbning och arbetstidens förläggning.

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har en stor betydelse för Visions medlemmar, men det har saknats en föreskrift att stödja sig på i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vilket har varit ett problem både för skyddsombud och chefer som ibland efterfrågat ett tydligare stöd i vad man ska prioritera att göra inom den tidigare omtalade ”psykosociala arbetsmiljön”. Det är ett begrepp som nu lämnas till förmån för det mycket tydligare ”organisatoriska och sociala arbetsmiljön”. Dagens besked är mycket efterlängtat, och Vision har under de senaste tre åren deltagit som en av parterna Arbetsmiljöverket bjöd in under arbetsprocessen med föreskriften. Idag bär det målinriktade påverkansarbetet frukt. En del viktiga saker vi drivit har kommit med, andra saknas. Nedan följer några reflektioner runt föreskriftens innehåll.

Föreskriften innebär ett trendbrott från den traditionella typen av föreskrifter som framförallt hanterat den traditionella fysiska arbetsmiljön. Den nya föreskriftens krav påverkar förutsättningarna för hur man jobbar på arbetsplatserna med för att förbättra den organisatoriska och social arbetsmiljön. Det handlar också om att sluta individualisera organisatoriska och sociala brister på arbetsplatsen till individers ohälsa, utan att lägga problemet där det faktiskt finns. I de organisatoriska och sociala förhållanden som råder på arbetsplatsen. En del arbetsplatser har en föredömlig organisatorisk och social arbetsmiljö och där är personalen är friska och de anställdas kompetens tas tillvara. Sen finns det arbetsplatser med tydliga symptom på organisatoriska och sociala brister i arbetsmiljön, och där genereras i allmänhet höga sjuktal. Det är på dom arbetsplatserna den här föreskriften blir mest betydande.

I och med att den nya föreskriften träder i kraft i mars 2016, försvinner den drygt 20 år gamla föreskriften om kränkande särbehandling. Vision efterlyste i remissarbetet tillsammans med TCO att den nya föreskriften skulle få starkare skrivningar än tidigare runt mobbning, och gärna följas upp med en sanktionsavgift för att få starkare krav. Vi kan idag tyvärr konstatera att Arbetsmiljöverket inte tog till sig det. Så behovet av Visions förslag om en komplitterande heltäckande lag mot trakasserier i arbetslivet, oavsett diskrimmineringsgrund eller ej, kvarstår.

Glädjande är däremot tydligare krav på arbetsgivarens kunskaper om hur man ska förebygga ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling, samt att det förebyggande arbetet kan lyfta både verksamheten och hur anställda mår på jobbet. Målet är ju att ingen ska behöva bli sjuk av att jobba och idag vet vi att organisatoriska förhållanden som dåliga förutsättningar för chefen, otydliga roller och lågt socialt stöd av chef och kollegor är stora bidragande orsaker till stress och ohälsa. Det är även i stressiga miljöer med otydliga mål och roller, samt där konflikter inte hanteras, som det är vanligare med mobbning och trakasserier.

Med Organisatorisk arbetsmiljö menar man förutsättningar och villkor för arbetet. Det som rör ledning och styrning, kommunikation, inflytande över sin arbetssituation, fördelning av arbetsuppgifter, krav, resurser och ansvar. Den Social arbetsmiljön handlar om förutsättningar och villkor för arbetet, som rör socialt samspel, samarbete och stöd.

Självklart är föreskriften efterlängtad och den kommer att bidra med att sätta fokus på de arbetsmiljöfrågor som är viktiga för Visions medlemmar. Inte minst när det gäller att arbetsgivaren ska se till att arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas anställda inte ska ge upphov till ohälsosam arbetsbelastning, dvs resurser ska anpassas till kraven i arbetet. Och här ska vi komma ihåg att detta gäller alla anställda, inte minst alla anställda chefer som idag har bristande förutsättningar för att kunna utföra sitt ledarskap på ett schyst sätt.  I de allmänna råden för den paragraf som tar upp arbetsbelastning, tydliggör Arbetsmiljöverket även att arbetsgivaren bör försäkra sig om att den teknik som används är utformad och anpassad till det arbete som ska utföras. Detta handlar i stor utsträckning om IT stöden och den digitala arbetsmiljön. I Visions rapport ”IT i välfärdens tjänst” visade resultaten vad avgörande det är med inflytande över utformningen av IT-system för att minska stressen och öka användbarheten av IT systemen.

En annan mycket specifik sak som är betydande för många av Visions medlemmar återfinns i 11§ ”Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagna” I de allmänna råden tydliggör Arbetsmiljöverket att detta gäller arbetsuppgifter och arbetssituationer som kan vara starkt psykiskt påfrestande som att bemöta människor i svåra situationer, utsättas för trauman, lösa konflikter, fatta svåra beslut under press där också etiska dilemman kan ingå. Exempel på åtgärder Arbetsmiljöverket tycker ska övervägas vid starkt psykiskt påfrestande arbete:

  1. Regelbundet stöd av handledare eller tillgång till annan expert på området.
  2. Särskilda informations- och utbildningssatser,
  3. Hjälp och stöd från andra arbetstagare,
  4. Rutiner för att hantera krävande situationer i kontakter med kunder, klienter med flera.

Arbetstidens förläggning tas även den upp i föreskriften vilket är välkommet. ”Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.” I de allmänna råden till paragrafen tydliggör Arbetsmiljöverket att arbetsgivaren redan i planeringsskedet ska ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa. Risker för ohälsa radar Arbetsmiljöverket upp i följande sex punkter: 1. Skriftarbete, 2. Arbete med nattetid, 3. Delade arbetspass, 4. Stor omfattning av övertidsarbete, 5. Långa arbetspass, och 6. Långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar. Den sistnämnda punkten är en tydlig förstärkning som inte tidigare berörts vare sig i arbetsmiljölagen, dess föreskrifter eller i arbetstidslagen. Det är en bra och behövd anpassning till ett modernt arbetsliv där så kallad ”förtroendearbetstid” och årsarbetstid, blir allt vanligare.

Föreskriften träder i kraft i mars 2016. Fram till dess ska även Arbetsmiljöverket ta fram ytterligare vägledning för att underlätta arbetsplatsernas arbete. Jag förväntar mig att Arbetsmiljöverket involverar centrala parterna i arbetet med vägledning på samma sätt som de gjort med att arbeta fram föreskriften, plus att de ger ett bra stöd i implementeringsarbetet till arbetsgivarna, och skyddsombud. Vision tillsammans med SKL och övriga fackförbund inom kommun och landstingssektorn tar fram partsgemensamma verktyg och material som med fördel kan användas i arbetet. Det är ett arbete som upptar en hel del av min egen tid just nu och under kommande vinter. Matnyttiga artiklar och en del verktyg (gratis) kan man redan nu hitta på www.suntarbetsliv.se, och det kommer även länkas från Vision.se.

Nu har vi äntligen en föreskrift om organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Nu gäller det att den implementeras och omsätts i verksamheterna. Prata om den på arbetsplatsträffar och bestäm hur ni ska jobba med den både på arbetsplatsen, samverkansgrupper och skyddskommittéer. Först då blir den ett verktyg som kan bidra till ett hälsosamt arbetsliv. Ett arbetsliv där de anställda mår bra när de tänker på jobbet.

En schyst arbetsmiljö tjänar alla på!

  • Anders Hanson

    Jag håller med dig Carola. Denna föreskrift är en viktig markering. Men det behövs ganska mycket mer tänkande och formulerande innan varje arbetsplats kan göra ord till praktisk handling och till faktisk förbättring.
    Det främjande/salutogena synsättet behöver tydliggöras. Det är där det finns de värderingar och arbetssätt som leder dit vi vill, det du kallar ett hälsosamt arbetsliv. Jag sänder dig en bok som förklarar vad jag menar.
    Bästa Hälsningar
    Anders Hanson

Rekommendera artikeln till en vän: